nolltretrettio

ibland glömmer jag
hur det är att känna lukten av våren
den lukt jag älskar att känna
när den blandar sig med din hårspray
och den oförklarliga doft som följer varje steg du tar

jag vill bara vara i din närhet
och ibland tror jag
att du är den enda endorfin jag behöver

(men det säger jag inte högt
för poesi är konst och konst är patetik)