Vi

det skulle ju alltid vara vi
men alla drömmar spricker till slut

det finns inte mycket kvar nu
ett brustet hjärta och gamla minnen som skaver
ibland hittar jag spår av dig
som tiden ännu inte ätit upp
ett fotografi i en bok jag en gång läste
en lapp med din handstil under sängen
och fotoalbumet du en gång gav mig
det som jag älskade

dolt från omvärlden samlar våra minnen damm
för det finns inte längre något vi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0