nolltretrettio

trots att äppleträden står i blom står jag på trottoarkanten med svarta tankar i en alldeles för långsam, färglös värld och jag önskar att du kunde sluta vara så himla kryptisk och finna mig älskvärd åtminstone för en dag

trots att äppleträden står i blom står jag i dörrspringor och andas krampaktigt medan mitt bultande hjärtat spricker precis som tekoppen i handen vars vatten bränner men det är inte ens i närheten av empati för dig och kärleken som aldrig slutar brinna