nolltretrettio

ibland känns det som att jag går i för stora skor

ingen kommer nånsin minnas oss
vi är som fotspåren i dammet
fast vi ville vara avtrycken under huden
jag vet inte hur man gör
för att lämna oförgängliga spår
tiden fångar upp allt
tar ifrån oss allting som är värt att minnas

det finns en oro under huden
som har växt sig fast i ett skört skelett
jag är så rädd att ramla nu

du vet
och jag vet
att ett fall kan ödelägga allt

vi går som på tå
kliver försiktigt mellan glassplitter
och andas hackigt och nervöst

vi andas på beställning
för alla säger alltid
att andas, det måste man ju

ibland förstår jag inte varför

jag skulle kunna döda
för att få höra din röst och dina hjärtslag
det är så outhärdligt tyst
men jag lyssnar och försöker minnas din röst
ett svagt brus och en tickande klocka plågar mig
tv:n har slocknat efter något meningslöst program
och äppelblommorna är hånfullt vackra
men jag tänker bara på dig

det är natt och jag borde somnat för länge sen
det är så mycket man borde i den här världen
jag multiplicerar siffror för att känna att jag har kontroll
men kontrollen är som gjord att tappas
jag har slutat räkna får strax innan jag somnar
och istället lägger jag mina misslyckanden på rad
räknar ett, två, tre och inser att allt handlar om siffror
dom säger siffror kan man lita på
men jag litar bara på att allt kan slå slint

det är så svårt
det är så svårt att somna nu
jag undrar om du tänker på mig inatt
och jag undrar om du också har för mycket tanketid
när mörkret har lagt sig över staden

tankarna flyger överallt och ingenstans
vet inte längre vad jag tänker på
vrider mig till höger
och trycker mig tätt intill väggen
i ett desperat försök efter närhet

jag andas ut
vill kunna skapa imma
för att känna att jag faktiskt lämnar spår
små avtryck som gör någon slags skillnad
men imma passar så bra på glas
och glas det är alldeles för vasst
och jag känner mig så skör nu älskling

jag undrar varför jag räknar timmar
som att tiden går fortare då
dagarna rullar på som de ska
men nätterna är sådär tveksamt oroliga
precis innan man ska somna
en känsla av oro kryper inom mig
jag vet egentligen inte varför

kanske saknar jag när din röst säger godnatt