nolltretrettio

tystnad mellan väggarna
tomrum i ett mörker
utan hopp om ljus

minnet av dina bleka fingertoppar mot min hud
de skapar osymmetriska mönster
som bildar nån slags logik

det finns så mycket att säga nu
men orden fastnar på min tunga
jag når inte fram

allt ter sig så märkligt på distans
ord och tankar förvrängs
hur vi än gör

våra hjärtan är så sköra nu
men jag gör allt jag kan
för att inte göra fel