nolltretrettio

Jag går längs samma gamla gråa gator
som förut
Det är höst och världen har tappat
all sin färg

Vart tog färgen vägen?

Suddiga skepnader i svartvitt
glider förbi
Ingen tycks riktigt ser mig
jag ser inte dem

Vart tog alla vägen?

I nuets mörker är ensamheten så påtaglig
Det finns inte längre någon plats
för färger, känslor och hjärtan
Men det fanns plats för oss

Vart tog du vägen?